dag 1 utan syster 18 augusti 2009
så nu har det gått en hel dag utan min syster. hon är och voluntär arbetar i Honduras Central Amerika, typ 35 timmar med flyg ifån sverige.
denna dag har vart den värsta i hela mitt liv.
jag och mamma har gått runt hemma hela dagen och bara stirrat rakt in i väggen, har gått in i Dias rum minst 10 gånger suttit mig i hennes vita fotölj och bara kollat på alla bilder alla kläder, allt som har med henne att göra, har gråtit till mesta del av hela dagen, har till och med luktat på hennes kläder, fyfan det känns så jävla overkligt, ett helt jävla år ska hon vara borta.
när vi lämnade henne imorse på arlanda, fyfan den känslan att se sin syster försvinna bakom tullen hennes ansikts utryck det var hemskt. alla i hela familjen grät.
jag försöker komma på ett sätt som ska få tiden att gå så snabbt som möjligt, men kommer inte på något.
jag är så fruktansvärt rädd att det ska hända henne nånting, vill inte ens tänka tanken, utan min syter är jag absolut ingenting.
finns ingen som jag har så jävla mycket respekt för som henne, så jävla stor är hon för mig.
men jag är samtidigt glad för hennes skull, så starkt av henne att våga åka så långt helt ensam , bo i en främande familj, leve på de sättet som dom gör.
jag saknar henne redan efter 1 dag, har henne som bakrunds bild skärmsläckare, allting.
tänker på henne hela tiden.
nu ska jag gå upp och släcka alla lampor så inte mamma blir sur.
men en sak ska ni veta, Jag älskar min store syster av hela mitt hjärta gör allt för henne!
du är bäst dia! <3
denna dag har vart den värsta i hela mitt liv.
jag och mamma har gått runt hemma hela dagen och bara stirrat rakt in i väggen, har gått in i Dias rum minst 10 gånger suttit mig i hennes vita fotölj och bara kollat på alla bilder alla kläder, allt som har med henne att göra, har gråtit till mesta del av hela dagen, har till och med luktat på hennes kläder, fyfan det känns så jävla overkligt, ett helt jävla år ska hon vara borta.
när vi lämnade henne imorse på arlanda, fyfan den känslan att se sin syster försvinna bakom tullen hennes ansikts utryck det var hemskt. alla i hela familjen grät.
jag försöker komma på ett sätt som ska få tiden att gå så snabbt som möjligt, men kommer inte på något.
jag är så fruktansvärt rädd att det ska hända henne nånting, vill inte ens tänka tanken, utan min syter är jag absolut ingenting.
finns ingen som jag har så jävla mycket respekt för som henne, så jävla stor är hon för mig.
men jag är samtidigt glad för hennes skull, så starkt av henne att våga åka så långt helt ensam , bo i en främande familj, leve på de sättet som dom gör.
jag saknar henne redan efter 1 dag, har henne som bakrunds bild skärmsläckare, allting.
tänker på henne hela tiden.
nu ska jag gå upp och släcka alla lampor så inte mamma blir sur.
men en sak ska ni veta, Jag älskar min store syster av hela mitt hjärta gör allt för henne!
du är bäst dia! <3
..
förlåt ursäkta , ursäkta förlåt det var en sån låt förlåt..
förlåt för allt
förlåt för allt
